Ställen att besöka before u diiieeee

Munnar i Indien. Bland det vackraste jag sett och varit med om i hela mitt liv. Jag hade bokat en resa till Indien all by my lonesome när jag var 19bast och åt helvete olyckligt kär. Jag gick runt bland teodlingar, grinade, förundrades, läkte(mm jag gjorde faktiskt det) och ba.. mami nature vad gör du med mitt liv och liksom prisade guden jag inte tror på för att jag fick vara med om just denna plats.
 
1.
2.
1.Sivananda Ashram i Trivandrum, Kerala, Indien. Miljön är allt(man bor i djungeln vid en sjö och vaknar till lejonvrål och apor tidiga mornar och mediterar i soluppgången + att det är billigt + avslappnat + complete and utter serenity + lagom flummigt + helt magisk veganmat + vänligheten + yogan. Ja ni fattar)
2. Varkala, Kerala, Indien. PUUUUUREEE BLIZZZZZ.
 
Melbourne, Australien. Den bästa staden jag vet om. På riktigt, jag avgudar melbourne. Allt finns. ALLT. Stränder(äkta calikänsla), skyskrapor(för att inte tala om alla rooftopbars alltså låt mig inte börja), typ det vänligaste fölket nånsin?, närheten till breathtaking natur bara nån timme bort med bil, skumma barer, bra musikliv, bra festliv, bra matliv, bästa kaffet. Alltså nä. Den dagen jag får åka tillbaka igen. Jag ska bo där en dag, fyra månader var alldeles för kort tid. Älsklings melle. 
 
Seoul, Sydkorea. Jag var och hälsade på mitt ex som studerade där under en termin. Hade en väldigt fin vecka mitt i liv1, kanske mest för att jag var svinkär, dock tror jag staden, helt objektiv, är en perffffff stad att upptäcka med sin lover/vän/mamma/mormor/osv under typ 1-2 veckor. Otrolig god och bra mat om man är köttis(som jag fortfarande var då när jag besökte seoul. kan tänka mig att de har grymt vegoutbud också) + mysigt + personligt + fantastisk natur alldeles i närheten av storstaden + skyskrapor + shopping + friendly= perfekt kombo
 
Fårö, Gotland. Hemmahemmahemma. Om jag får leva så länge jag vill leva, ett långt och lyckligt liv med många barn och barnbarn osv så är det här, fårö, som kommer bli min sista hållplats i livet. Ön jag älskar mest av allt
 
Resor jag har inplanerade i år: mMaldiverna i höst(!!!), förhoppningsvis sista minuten till New york i vår/tidig sommar(om jag lyckas hålla mig från att lägga alla mina pengar på booze och utekvällar, xtrem tvek på den) och nån ensamresa till varmt/lugnt/fint ställe i europa i sensommaren. <3<3peppppen
 
/N
Tips | | Kommentera |

Spanien pt 1: processioner, backintervaller och cava

Hej gänget! I torsdags tog jag ledigt från jobbet för att åka till Spanien och fira min farfars 90-årsdag tillsammans med hela tjocka släkten (nja, vi är 9 personer på pappas sida men ok).
 
Resan inleddes i kris och panik då jag beställt nytt bankkort, slagit in fel pinkod 3 gånger samt råkat spärra mitt gamla bankkort (som fortfarande fungerade med signatur) och därmed insåg 2 minuter innan jag och och min lillebror skulle kliva på flygbussen att jag inte hade något fungerande bankkort med mig. "Din lillebror då?" tänker ni men nä han hade nåt fel på sitt kort och vi kunde alltså inte betala flygbussen??? Båda ringer handelsbanken i panik (mest jag) och hon ba: nä sorry jag kan inte göra något :)))) Men sen visade det sig att min lillebror hade minus på kontot, min mamma förde över pengar och vi kunde därmed ta oss till Arlanda. PJUH!!!
 
 
När vi hade landat vid Malagas flygplats (efter en otroligt smidig flygresa, 2h simsspelande och 2h sömn) går vi, svinhungriga, och köper mackor etc. Jag tar ett stort fucking bett på min macka varpå Ossians kort, återigen, inte funkar. Vi inser att han har ett bankkort som inte fungerar utanför Sverige och där står jag med mackan i munnen och en arg spanjor som tvingar oss att sitta gisslan i caféet tills vi kan betala. Vilken tur att mamma och pappa skulle landa 1h senare DÅ annars... hade jag varit kvar på Malaga airport??
 
 
Slut på storytelling, nu börjar semestern. Efter en skrattig taxiresa där jag ba mmmm min familj<3 kom vi fram till ett kvällssoligt Almuñécar (en liten by en timma utanför Malaga) och möttes av kramar och en tårögd farmor (pga Murre skulle följt med men hans flyg blev inställt pga Brysselattackerna) "My, farmor som aldrig gråter, vi är så ledsna att Murre inte kunde följa med, han är så saknad!" (FINASTE). Ovan är min lillebrolla
 
 
Ossi och pappi <333 Btw så magiskt att komma fram och mötas av havet och palmer? Dog
 
 
Anledningen till att vi åkte just till Almuñécar är för att min farbror, hans fru Marie och min kusin Emma har en lägenhet där. Så när vi lämnat väskorna på hotellet gick vi 1 meter bort till deras port. Upp och möttes av cava och ost på ballen. Ljuvligt!!
 
 
Sen gick vi och åt middag på en spansk/italiensk restaurang och somnade tidigt.
 
 
Morgonen efter var det samlad frukost. UTOMHUS. Vi åt alltså frukost allihopa UTOMHOS och drack kaffe UTOMHUS. Ok ni fattar grejen
 
 
Här är resans huvudperson - min strålande farfar Nisse! 90 år men ungdom i sinne o kropp! 
 
 
Och här är min underbara farmor Elsa. 
 
 
I och med att vi var där under påskhelgen och påsken är en väldigt viktig högtid i Spanien så fick vi bevittna så kallade processioner, ett väldans ståhej där långa tåg av människor bär på statyer som ska likna Jesus, Maria Magdalena etc. Det var lite häftigt att se men mest läskigå de tågande människorna hade ansiktstäckande masker och strutar på huvudet som påminde lite väl mycket om Ku Klux Klan. Här kan ni kolla själva. 
 
 
Min kusin, Emma, tränar svinmycket, springer massa lopp etc och frågade om jag var sugen på att "hänga med ut på en löptur" varpå min första reaktion va ALDRIG I LIVET men sen fick jag för mig att oohh backintervaller kan va kul!! Sagt och gjort, jag fick låna kläder av Ossian + Marie och så tog vi oss ut i eftermiddagssolen för ett litet träningspass. Dog.
 
 
Men dog ännu mer när vi i slutet sprang ner mot havet och jag var helt svett- & solvarm i ansiktet och sval om fossisarna pga det svalkande underbara havet. Woowow
 
 
Hallelujah moment!!!!!
 
 
På kvällen vare dags för cava på deras balkong igen. Här är älskade mammi
 
 
Och My, myself and I. 
 
 
Selfie with a viewwwww. Emma är 4 år äldre än jag och snart färdig civilingenjör! Vi var typ bästisar när vi var små och har sååå många fina minnen ihop. Family<3
 
 
Vi gick ut och åt Paella, som sig bör när man är i Spanien. Fick den största portionen mat jag NÅGONSIN skådat. Svårt att återge på bild men det var gott tack o hej.
 
Del två kommer snart i en blogg nära dig! PUSS!
TMI: Through my iPhone | | 2 kommentarer |

våra hjärtan var en orörd vår

hallojjjjj. vilken påskhelg en haft ändå. att komma hem till hemstaden annars e ångest och boredom men alltså när alla ens polare från svunna tider(som man delat alla FÖRSTA GÅNGEN-GREJER med) e hemma och man blir omhändertagen och älskad och kramad och pussad på så liksom blomstrar man. MAN BLOMSTRAR!!
är så fylld av trygghet och appreciation nu att jag tappar det.
 
nu ska vi ta en liten titt på en av de böcker jag läste på semestern(yas, liten. bokjäveln är i sthlm och jag är i nypan och det visade sig att jag inte tagit så många bilder på citat som jag trodde mig ha gjort)
 
Jag var nog rätt blödig och ej särskilt mottaglig för att läsa saker som känns inuti en på resan, så jag slog upp den här diktsamlingen ett flertal gånger utan att palla läsa vidare(första dagen i bangkok ba "äejjj..det här går inte jag beställer en mojito ist och lyssnar drake" andra gången på en brygga i väntan på en båt som skulle ta mig till lipe, läste ett par dikter och grät stillsamt bakom mina solglasögon och gav upp pga gråta offentligt är en av de grejer jag inte kan. tredje gången bakisblödig i skuggan på stranden, tappade det, gick till hotellrummet, drog för gardinerna, tog två stesolid, satte på air con och la mig i sängen och sov bort resten av dagen) MEN SEN SÅ! sen var jag tillräckligt *stabil* för att ta mig igenom boken som kanske är alldeles för igenkännande om man som jag gått igenom ett break up nyligen, e bipoläris, och har svårt att fucking ta in att saker tar slut för att aldrig ta vid igen.
 
vi snackar om pär lagerkvist diktsamlingar ÅNGEST/HJÄRTATS SÅNGER.
diktsamlingen inleds med hans mest kända och kanske något uttjatade "ångest ångest är min arvedel blabla" där allt e mmmm samma här bror-recognizzzeee när det gäller ångest, för att sedan slakta mig totalt med hans dikter om kärlek.
 
(låt oss vila ut från kampen kära)
(jag minns dig komma ung emot mig där syrener blomma)
(ord som ännu icke sagts var sanna)
(våra hjärtan var en orörd vår)
(och samman gick vi bort på en väg som syntes oss helt kort)
 
BARA MIG SOM DET KÄNNS I?
 
:((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((
låt oss glömma sår vi aldrig glömt
:(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((
 

<3.
 
/N
Upp